.

Det är så jäkla härligt.
Bara en liten månad kvar till julafton.
Jag älskar julen.

Eller. jag har någon slags hatkärlek till julen.
Julafton för mig är som nirvana för mig.
Enda gången på året jag känner totalt lugnt, glädje etc.

Men givetvis har ju julen förstörts av diverse olika anledningar.
Skilsmässor, bråk, löjliga vuxna som inte klarar av att fira med varandra.
Äldre.
Men julen är inte förstörd för att vi inte firar ihop. Snarare att alla (vuxna)
tycker att de ska få ta del i våra liv nu. När vi är vuxna.
När vi var små prioriterades både jag och min sambo bort till viss del av
våra föräldrar(..inte alla föräldrar... alltså.. men vissa.!)
Nu när vi är vuxna - och de är gamla och ensamma - är det vi som måste ställa
upp .. igen. Galet det där.

Men charmen för mig har varit att julafton är en dag.
Nu firar vi (jag och sambo) ca 4-6 olika julaftonar,
beroende på vilka vi är med just på julafton.
Då har charmen försvunnit lite. Och det känns mer
som ett tvång. Att man måste hinna fira med alla.

Men självaste julafton är fortfarande helig för mig
Hur mycket fram och tillbaka vi åker de andra dagarna.
Så kan jag inte känna mig annat än lycklig på julafton.

Och om bara en månad så är vi där!
Mys!