Evil moi

Vi har en ny vice ordförande i föreningen! Jippiiie!

Jag har passat på att skicka ett mail ang att de måste prata me grannen ovanför oss.

Varje helg. Varje helg bokstavligt talat. Har de fest med tillhörande efterfest. Både jag och Sambo ligger vakna en natt varje helg (eftersom vi oftast själva är ute på galej en natt per helg - UTAN att ha efterfest el låta när vi kommer hem..) så slipper vi lyssna på det två dagar i rad varje helg. För ja. De har alltid tvådagars.

Jag är så less. VI har pratat med dem då de är fulla. Då de är nyktra. På natten och på dagen efter. Vi har sagt till med en snäll röst vi har låtit arga. Vi har varit artiga och vi har hotat.

Inget funkar.

2 års helg-sömnlösa-nätter. Det är galet.

Jag är absolut inte någon omöjlig granne. Alla tror att man bara är gnällig. Det var lite kul förra lördagen då två tjejkompisar var här hemma och de blev helt galna o asirriterade på grannen ovanför. Och då var de ovanligt TYSTA däruppe faktiskt. Men de satt hela kvällen och vart skitirriterade. Och de har förut skrattat åt mig när jag berättar hur arg jag blir. Nu sa de iaf att de förstog.
Men allvarligt. De har slängt saker i trappuppgången. De har slagit sönder glaset i portdörren. Deras kompisar har klättrat upp på vår balkong när de varit bråk och ingen vill släppa in dem. Utslängde kompisar står å bankar på porten (precis vid vår dörr) 2-3 timmar (var bara typ 2 helger sen det hände..Och det var typ mellan kl 1-4 på natten) Tjejen har hoppat från balkongen när polisen var här för att ta henne osv osv. Finns mååånga historier.

Varför reagerar ingen annan granne?? Käkar alla sömnmedel och hör inget? Eller är de döva? Eller är det rädda för deM? (Jag gissar iof på det sistnämnda då en kille som flyttade härifrån förut sa att ingen ville gå upp dit för de trodde de var knarkare...). Whatever.

Föreningen bryr sig inte, eftersom ingen i styrelsen bor i denna trappuppgång.

Jag har försökt med styrelsen flera gånger.

Men nu fanns en ny att ge sig på.

Hoppas hon är cool och går upp och skrämmer dem. Så att de aaaaaldrig mer gör minsta ljud ifrån sig.

För jag blir psykopatgalen på de snart. Jag hatar dem. Japp. Hata är ett starkt ord. Men de är högst otrevlig människor. För att inte tala om orespektfulla.

Tyvärr kommer väl inte styrelsen engagera sig nu heller. Men hoppas kan man väl alltid.

Jag vill bo i hus. Då kan man bara störas av sig själv, eller en gullig björn utanför! :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0