.

Jag är arg. Varje kväll.
Det är så konstigt.
Jag kan vara på superbra humör hela dagen.
Förutom idag när de kom spya för soporna lukta äckligt,
eller när jag välte toaborsten precis innan jag skulle till
skolan imorse, då jag hade apbråttom..
Men det är så konstigt.
Det slår aldrig fel nästan. De senaste veckorna
så är det som att jag blir kvällsdeprimerad.
Jag får känslor som att inget är värt något,
allt man gör är meningslöst, jag är totalt
meningslös.Inget känns kul.
Jag känner mig ensam (även om jag pratat i
telefon med kompisar och har Sambo precis
brevid mig).
Sen dagen efter.
Vaknar jag upp ---> är på strålande humör
och tänker inte så mycket mer på det.

Uppenbarligen är det något som är fel på mig.
Jag vet att det är något skumt med mig.
Förmodlingen "vet" jag att det beror på att jag
delvis är missnöjd över mitt liv.

Men hur mycket jag än finurlar och tänker
och identifierar VAD det är. Så har jag fotfarande
INGEN som helst aning om HUR man gör
något åt det man väl kommer fram till.

Och jag blir så less.
Just nu vill jag bara gråta.
Och så känner jag ändå att FÖR FAN.
Skaffa riktiga problem din mes.

Och observera att detta inte rör sig om någon höstdepression.
För hösten är min favoritårstid ääver!

Nu ska jag återgå till att tycka synd om mig själv.

Tjofadderittanlambo!